Ekonomi II

Vad innebär det att vara självförsörjande?

I ett land finns det flera nivåer på svaret till frågan. Exempelvis kan man problematisera frågan kring förmågan att vara självförsörjande avseende elektricitet, mat och vatten.

Avseende energifrågan hade man genom ett väl genomtänkt nätverk på en global nivå kunna skapa en ekonomi driven på sol, vind och vatten. Det finns länder som har sol året om. Genom att mer väl bemedlade länder investerar i infrastruktur, med ett tydligt syfte att få avkastning på investeringen, kunna skapa infrastruktur avseende energi som kommer det egna landet till del. Det kan vara direkt eller indirekt. Samma princip går att tillämpa på vind och vatten. En direkt avkastning kan vara att en solceller installeras i ett soligt grannland. Genom infrastruktur avseende elektricitet kan man ta del av energin, t.ex. genom en kabel. Indirekt avkastning kan vara att man sänker energibehovet hos ett avlägset land eller/och att man får ekonomisk avkastning genom ägarskap i berört bolag.

Till detta kommer teknik som använder vågor för energi. Det finns även teknik som använder jordens inre energi. Detta för oss osökt in på vad företag som har fossila produkter kan bidraga med. Exempelvis kan teknik som används för att borra för olja tillämpas på energiutvinning från jordens inre.

Avseende matfrågan, så är det en del i en global fråga. Länder kan vara mer eller mindre självförsörjande. Det är en avvägning att odla eller att låta marken ligga i träda. Rimligtvis utarmar man inte marken om odlingen sker på ett hållbart och långsiktigt vis. Det kan innebära att människor behöver ändra konsumtionsmönster. Globala leveranskedjor är del i systemet numera. Det har berikat många länder såväl ekonomiskt som gastronomiskt. Likväl vore det intressant om människor kunde odla sin egen mat. Bioekonomi i mikroformat. Husägare kan ha en egen jordlott med egenodlad mat. Till det kan man lägga t.ex. höns för att kunna äta t.ex. ägg.

Vatten som resurs är begränsad, som så många andra resurser på jorden. Det finns redan exempel på länder som sannolikt kommer behöva importera vatten. En väl avvägd planering för tillgängliga vattentäkter är en del i ett självförsörjande land.

På individnivå kan detta innebära att elräkningen kan variera. Kostnaden för mat och vatten varierar även den. Genom en strukturerad budget går det att skapa ordning och en översikt över den egna ekonomin. Fastighetsägare planerar numera som en naturlig del i utvecklingen framåt, för exempelvis solel eller/och alternativa energikällor för att kunna vara just självförsörjande.

Det går att lägga till betydligt fler områden på ämnet. Någon form av rimlig avgränsning får alltså ske. Med det sagt.

Social infrastruktur är minst lika viktig i ett samhälle. Hur väl människor samarbetar och vilken kompetens som finns tillgänglig kan vara avgörande för att ett land utvecklas eller stagnerar.

Nyckelkompetenser kan t.ex. finnas inom akademiskt skolade individer, men även bland praktiskt skolade individer. Är landet självförsörjande på ingenjörer, så kan det vara en tanke att även vara självförsörjande på svetsare.

Social infrastruktur innebär människor som kan arbeta synkront tillsammans för att stärka varandra och sin omgivning. Det kräver en gruppdynamik som kräver av individen att denne har mognat på flera plan. Grundförutsättningen är fysiken. Praktiskt innebär det en befolkning som tränar regelbundet och äter hälsosamt. När grunden är lagd, även om det även går att arbeta parallellt, så tillkommer psykologisk mognad. Exempelvis kapaciteten att känna den egna förmågan och sedan försöka lite mer hela tiden, för att utvecklas.