Ekonomi I

Inom en stad ryms människor och byggnader.

Det vi kan se med blotta ögat är en del av ett komplext nätverk av infrastruktur. Avsätter städerna verkligen tillräckligt för att underhålla, men även driva ny infrastruktur?

Under ytan finns elkablar, avlopps- och vattenledningar. Underhållet av dessa bör prioriteras. Det är som bekant många städer som inte prioriterar t.ex. rörledningarna.

Det går även att problematisera frågan om kvalitén på vattnet som invånarna dricker. Hur många vet egentligen vad det är för pH på vattnet? Vad är nivåerna av exempelvis Pfas? Det är sannolikt tjänligt. Likväl kan man förstå att vissa använder filter, för att just filtrera bort just eventuell Pfas.

Frågan ställs på sin spets om havande kvinnor ska dricka av vattnet. Fostret är som mest sårbart i början på graviditeten. Sannolikt säkert att dricka kranvatten. Mot bakgrund av ovanstående kan man likväl mäta kvalitén regelbundet och återge resultaten offentligt, så invånarna kan ta ett aktivt beslut.

Ovan ytan finns infrastruktur likt vägar och grönytor. Hur planerar man för en stad? Vad är närheten till matbutiker, idrottsanläggningar (likt gym) och dylikt. Staden brukar planera för närhet till skola, vårdinrättning och blåsljuspersonal. Det är viktigt och kan säkerligen förbättras. När patrullerade polisen senast till fots i ditt område? När man bygger för att människor går eller/och cyklar till och från arbetet, så får man rimligtvis en förbättrad hälsa i befolkningen. Det skapar incitament för människor att köpa in elbil med avdrag. Bra idé. Kan man tillämpa detta även på elcykel eller övriga cyklar?

Det aktualiserar frågan om bullernivåer. Det kommer hälsokonsekvenser av höga bullernivåer. Även luftkvalitén i en stad bör mätas. Många tänker nog på utsläpp från bilar och lastbilar. Det ligger något i det. Med det kommer även partiklar från däck. Glädjande på temat är att samhället med tiden kommer ställa om till elektriska fordon. På materialsidan går utvecklingen ständigt framåt. Förhoppningsvis mindre partiklar i luften framöver.

Till detta kommer frågan om grönytor. Kan en stad ställa om till mer växtlighet? Såväl inomhus som utomhus. Det finns en tanke om en grön urban utveckling hos en hel del fastighetsbolag. Det finns projekt med att använda regnvatten till delar av bostäder och lokaler, för minska behovet av rent vatten från systemet. Vidare planerar en del för grönytor på tak. Så att man koppla av på taket i solen. Det finns redan en trend att människor flyttar ut på landsbygden. Det finns sannolikt flera skäl till det. Exempelvis väger man nog in livskvalité. I det begreppet finns rimligtvis luftkvalité, vattenkvalitet och närhet till naturen. Man kan styra vattenkvalitet genom att borra egen brunn. Man kan ha egna höns och äta egna ägg. Du vet vad djuren får för mat och vatten.

I ekonomiska termer får du en mer produktiv människa, som dessutom räcker längre i arbetslivet. På vägen skapar man minnesvärda stunder i naturen.